Alla inlägg under januari 2010

Av Pernilla - 27 januari 2010 23:42

kung bore håller taget om min värld

men jag kämpar med cykel i uppförsbacke

däcket halkar i snön

spåren hem försvinner

ingenting blir som det ska

och det skyller jag kung bore för

 

jag minns när jag bad om hans kalla närvaro

när inget kändes mer angenämt

den tiden är nu förbi

och det skyller jag kung bore för

 

kung bore fäller sina vita tårar

tårar som blir till rännilar på köksgolvet

mina kläder gråter

det skyller jag kung bore för

 

men i allt elände som kung bore ställer till

så kan man, om man stannar till

höra barnen som skrattar  
se tusen små stjärnor som faller

se tusen små stjärnor som gnistrar

det är så ofartbart

så stort

så vackert

 

....det skyller jag kung bore för

Av Pernilla - 26 januari 2010 22:52

Åreveckans andra dag

 (och nej jag är inte en av de lyckliga i backen utan en av de tröstlösa pluggarna som inte kunnat slita sig från böckerna)


Trots manfallet i klassen så har vi det trevligt, saknaden efter de frånvarande är i och för sig stor, men inte oövervinnerlig (jo det är den!!KOM HEM NU!)


Längtar till på fredag, då ska taihlandbilder innehållande småfull, brunbränd, underbar kompis, kommenteras över en kopp te eller möjligtvis varm choklad (har en känsla av att det dock antagligen blir flera koppar  

Systeryster har dessutom utlovat att jag ska få sova i mitt gamla rum HEEEELA helgen! Woho!

För övrigt blir det som vanligt mys med familj och pojkvän   


--------------------------------------------------------------------------------------------------Jag har en vän som vill laga världen

Hon vill lyfta hela världen i sin famn som en öm mor

Plåstra om och puss tills det onda går bort

 

Jag frågade om hon inte kunde bli kirurg

Titta på såret, bedöma skadan

Sy ihop de såriga, variga kanterna och jobba för att ärret ska bli så litet som möjligt

 

Men hon är ingen kirug

hon kan inte bry sig om bara en patient

när alla är hennes barn, någons barn

Hon är den ömma morden

 

Men hur kan man vara det alldels själv utan att gå sönder?

Därför ber jag henne att bli kirurg, för utan henne skulle världen vara fattigare

Av Pernilla - 25 januari 2010 22:09

idag testade jag yoga... vet inte om jag fattade poängen riktigt :S Kommentarer som "Flytta naveln in mot ryggen 2 mm" eller "lyft bäckenbotten", skrämmde livet ur mig minst sagt. Vad i sjuttsingen sitter bäckenbotten och hur lyfter man den?  Aja, jag anser mig inte besegrad utan tänker minsann ta ny tag och gå på ett pass till så fort tillfälle ges!


För övrigt njöt jag av guldbagge galan (eller det lilla jag såg) med en keso, avokado och kräftstjärt- sallad. (Tack nea, helt underbart!) Nu måste jag ta en dusch, diska och göra sig lite mat. Ska föröska fixa till "hemmet" lite så att min sjuka rumskompis inte behöver ta hand om det...


kram


p.s på torsdag bär det av hem till ö:n igen!! Så om någon vill ägna sig åt sociala aktivteter så hör gärna av er!! =D D.s

Av Pernilla - 23 januari 2010 15:12

Igår/inatt var det tomtesmyg på kåren. Väldigt trevligt var det och mycket dans blev det  Dansade bland annat med en godispåse, en gris och en Borat Borat under kvällens gång! Mycket unerhållande! Resulterade dock i att jag kom i säng först vi halv fyra på morgonen och började inte visa livstecken igen förän kvart över tio. Ja, ja det var värt det!


Denna veckan ´har jag lyckats att faktiskt träna två ggr   Duktiga mig   Nästa helg är planen faktiskt att åka hem, även att det innebär att jag inte kan komma hem på brors födelsedag   Men han har sagt att det är okej så jag får väl ta honom på orden. Måste plugga, kemin dödar mig!


Något annat som håller på att döda mig är hungern och oredan i mitt rum, så får väl ta tag i det!


"jag passar faktiskt i vantar"

Av Pernilla - 18 januari 2010 19:44

Kom tillbaka från Ön igår. Var fruktansvärt mysigt där dock så vill tillbaka med en gång! Firade älsklings och min tvåårsdag eftersom att vi inte kan träffas då. Blev bjuden på en underbar middag på finfin resturang. Superromantiskt och helt, helt underbart...


Ännu en ny start på livet idag. Kemikursen startade och där fick vi veta att kemikursen är som en husgrund, grå, tung och tråkig. Dessutom kan man inte se vad den ska vara bra till förän månader senare då man byggt resten av huset. SO YOU BETTER DON`T LIKE IT!!

Förutom det så fick jag tummen ur rumpan och köpte mig ett gymkort. Så nu finns det inga ursäkter kvar, imorgon gäller det! Tänkte börja lungt dock med typ två pass i veckan, vill ju inte tappa suget med en gång. (men jag ska väl inte säga för mycket, i slutet av veckan kommer jag väl inte ha gått dit en ändå gång)


Idag var buskarna inte brinnande, dem var kvittrande. Jag stannade för att lyssna. Först var allt bara brunt. Men plötsligt anade jag en skugga och då kunde jag strax urskilja en hel symfoni i sina vackraste dräkter. Ett skådespel utspelade sig i busken, och tänk jag som så lättvindligt vart påväg att gå förbi. Efter ett tags iakttagande så slog det mig att vi stannar till och njuter av livets skådespel alldels för sällan bara för att det vid första anblicken inte går att uttyda så lätt som vi önskar. Kanske inte lika drastikt som en brinnande buske. Jag tror dock att mina kvittrande buskar skänkte mer glädje än en brinnande hade gjort.

Av Pernilla - 14 januari 2010 16:53

Mot alla odds så tog jag och köörin oss hem igår. Klockan hann att bli halv två innan jag kunde krypa ner i min säng här på ön, men oj vad det är värt det! Så mysigt att få vara hemma med nära och kära.


Tyvärr har jag trots över tolv timmar på ön inte hunnit träffa pojkvännen =( Men han sitter hemma och kämpar med pluggandet inför den stundande tentan som är på fredag. Förhoppningsvis kan vi imorgon kväll både fira en lyckad tenta och två år tillsammans. (som ifs inte är förens den 26:e men i ett låndistansförhållande får man ta vad man får)


Fick en chock när jag såg priset på labbrockarna. 385 KR!!!! Det är sjukt mycket för en vit rock som ska bli skitig. Har dock övertalat systeryster att fråga sina kemilärare om dem har någon gamal rock att sälja.


Just nu är allt jag kan tänka på hur hungrig jag är! Så nu blir det kroppkakor för hela slanten :D


Må vägen gå dig till mötes  

Av Pernilla - 13 januari 2010 11:50

Idag har jag inget planerat. Skönt kan tyckas, men tyvärr lyckas jag inte riktigt njuta av det. Vill ju njuta av min ledighet tillsammans med någon. Är nämligen inte så duktig på att hitta på saker själv. Jag funderar på att gå ut och ta en promenad, kanske hjälper mot illamåendet.


Hade en underbar tacokväll med tjejerna igår. Massor av skitsnack och vin innan jag tog mig hem och som i en dvala hittade sängen.


Nu ska jag messa min projektgrupp och hålla tummarna för att allt går enligt min planering!


kram

Av Pernilla - 11 januari 2010 21:36

Första dagen i skolan avklarad =P Lyckades sitta från åtta till fyra och vara intresserad....eller nästan hela tiden i alla fall. I morgon är vår egen redovisning och det lär väl bli nervöst.


Gick till skolan idag och sen till gottsunda, tog dock bussen hem i mörkret med alla kassarna. Men nu finns det äntligen mat hemma  och jag känner mig någorlunda nyttig igen efter att försökt gå av mig alla jäkla kakakor jag åt idag, för inte, ABSOLUT inte, under några omständigheter alls äta lika många i morgon!


Upptäckte att mitt liv inte går runt utan "att göra"-listor. Glömmer tusen saker jag ska göra och lite till =S


Har inte lust att skriva så långt idag för är trött som tusan och måste duscha innan jag ska sova för imorgon blir det film- och vinmys med tjejerna.


natti, natti

______________________________________


Tänk dig att du är en liten, liten atom

Man skulle kunna tro att du känner dig obetydlig och förbisedd

Ingen kan se dig

och även om dem kunde, hur skulle dem veta att det var just du?

Det finns ju tusentals som du, i deras ögon alla precis likadana

 

Tänk dig att du är en del av något stort

Ja, att du är själva grundstenen som gör att allt det andra ens kan fungera

Vad gör det att dem inte ser dig?

Vad gör det att dem inte vet vem som är vem?

Du är i allt dem kan se, du är grunden till all glädje i deras liv

 

Tänk dig att du är en liten, liten atom

Kanske ser dem inte dig

Men kanske känner dem dig  

i allt runtomkring

i allt dem gör

 

Du är inte liten

Du är inte förbisedd

Du är själva miraklet 

Tänk dig det

Ovido - Quiz & Flashcards