Vem där?

En spegelbild på rymmen

En speglvänd värld med den mörka dagen

En smal tjockis

Ett sörjande glädjeknippe

En skuggad kärlek

En uppånervänd speglbild på rymmen

En övertygande skugga går lös

Rädda mig

Dra upp mig ur självförnekelsens brunn

Den mörka bilden på vattnets yta

Fånga mig inte där

Släpp ut mig

Rena tjärnens mörka vatten

Kristallklart det ska rinna

in genom mig

Alla väsnas så

men här är det tyst

vakuum i mitt sinne

vakuum  i mitt minne

Du stör så

ser du inte

här är det tyst

le om du vill 

jag väntar lite till

får inte plats med mer

här e fullt

det är tyst och ljudligt

och jag hittar inte ut

kommer du in?

jag väntar lite till

allting impolderar

en explosion

utan ljud

utan färg

vakuum i mitt sinne

vakuum i mitt minne

du min dröm,

passar inte i någon verklighet

vi har båda våra vägar att gå

dem korsars bara här

men vet att dina fotsteg sätter spår

vet att våra tankar blir en dröm

som etsas fast i min verklighet

Sångboksmiddagen -10

Det är en natt som denna

du borde veta att jag älskar dig

livet leker

dans och musik

glädje och lycka

En natt som denna

när den underbara glädjen

känslan av själslig lycka

borde delas

då märks det så tydligt att du saknas mig

att glädjen vore dubbel om du var här

lättnaden din famn skänker finns inte där

att få sprida min glädje genom dig

fullbordar mig

Så en natt som denna

borde du veta att jag älskar dig

för du saknas mig

nja kanske inte. I alla fall inte om man menar metabolismens olika vägar och enzymkinetik. Hade ganska gött flyt idag under den tid vi pluggade, men som kom jag hem och motivationen dog lite...lyckades dock läsa kapitlet om glykoneogenesen (den tungvrickaren ni! ;).

Något som däremot rann som rinnande vatten..dock bort från mig är mina pengar. För 520kr har jag nu införskaffat biljetter till både sångboksmiddagen och småttingmiddagen. (ju fler som följer mitt exempel desto roligare blir det).

Annars har jag tränat idag igen, ännu ett styrkepass. Denna gången med Barbara som har den bästa musiken på sina pass! I morgon bestämde vi oss dock för att ta en vilodag, min träningsvärk behöver vila lite :S

Har tvättid oresonligt tidigt imorgon (07.00) så måste krypa i kojs nu.

-------------------------------------------

Du är som ett böljande hav

ibland tror jag att du lämnar mig

bara för att komma tillbaka

Du sköljer upp snäckor vid mina fötter

men sköljer bort alla mina spår

Du är som ett böljande hav

vacker, stark och otämjbar

Mitt i ögat

där är det stilla

där finns det förädiska lugnet

inte innan stormen utan mitt i

vinden viner

regnet piskar

men här är det lungt

för mitt i kan man inte känna allt

Men snart blir det mörkt

alla sover

utom jag

då känns det

ja, då känns allt

allt man inte längre orkar hålla borta

murarna faller

och allt man undrar är

varför somnade jag inte förut

_______________________________________________________________

  Bland det jobbigaste som finns är när man tycker synd om sig själv, inte helt utan anledning men ganska omotiverat i alla fall, och någon man söker empati hos frågar varför man inte bara gör något åt saken.

  ÅH VAD JOBBIGT DET ÄR!! För personen har ju rätt (i alla fall oftast i mitt fall). Om jag till exempel hatar min cykel för att den är så dum, då får jag väl spara ihop till en ny och kan ja inte tänka mig att offra andra saker för det, så kan den ju inte vara så dum. Eller hur?

  Den sortens logik driver mig till vansinne, för då är ju allt upp till mig själv. Vill jag inte göra något åt saken så kan det inte betyda så mycket och då får jag vara nöjd i alla fall. Förstår ni vad jag menar?  

  Aja nu fick jag det ur systemet, ska följa älsklings råd och ta ledigt från plugget ikväll och se en film istället.

by the way, ingen som har en 120 säng som dem vill bli av med? Jag är villig att betala =P

tänkte bara skriva ner en liten dikt/sång jag gnolade på påvägen hem från skolan, folk tittade på mig som om jag vore galen. "Sjunga, högt och falskt mitt på gatan, vad är det för något sätt!?"

--------------------------------------------

Om jag gick

skulle du gråta då

på natten när ingen ser på

Jag bara undrar om du älskar mig så

För om du gick

så skulle mina ögon inte se

förbi alla floder

min himmel skulle sakna alla stjärnor 

min sommar vara fylld utav moln

min vinter skulle aldrig mer vara vit

och havet skulle aldrig mer glimma

du är mina stjärnor

du är min solkant

min snö

mitt glimmer

mitt allt

så låt oss aldrig gå

kung bore håller taget om min värld

men jag kämpar med cykel i uppförsbacke

däcket halkar i snön

spåren hem försvinner

ingenting blir som det ska

och det skyller jag kung bore för

jag minns när jag bad om hans kalla närvaro

när inget kändes mer angenämt

den tiden är nu förbi

och det skyller jag kung bore för

kung bore fäller sina vita tårar

tårar som blir till rännilar på köksgolvet

mina kläder gråter

det skyller jag kung bore för

men i allt elände som kung bore ställer till

så kan man, om man stannar till

höra barnen som skrattar  
se tusen små stjärnor som faller

se tusen små stjärnor som gnistrar

det är så ofartbart

så stort

så vackert

....det skyller jag kung bore för